Innan man dör ut

Värt måhandä att notera att science fiction-evenemanget Finncon 2009 går av stapeln på Kabelfabriken om en vecka. Tre programpunkter på svenska. Gott och väl. Men herredumilde: "Ursäkta mig, finns det någon finlandssvensk fandom?" Vad kan man säga? 1) Ja 2) Nej 3) Kanske 4) Ingen aning 5) Who cares? Men allvarligt talat, det finns tre programpunkter på svenska, endast tre, och detta har de att komma med? Som hade inte denna synnerligen livsviktiga fråga redan behandlats, tycker man. Om och om igen. I mina ögon är det här det ungefär allra minst viktiga och intressanta man kunde behandla. Kan ha fel: det kolossala finlandssvenska navelskådandet brukar ju vara hur populärt som helst. Bland finlandssvenskar. Inget viktigare än det. Ja, jag måste definitivt ha fel. Betydligt intressantare och relevantare att diskutera den finlandssvenska fandomen (ifalla den nu råkar existera) än tex. litteratur, film, författare eller annat onödigt och suspekt. Heja vi.

Märkte även att varken Poe eller Doyle har noterats i år. Poe är faktiskt dubbeljubilar: han fyller 200 år och det är 160 år sedan han dog. Pojkspolingen Doyle fyller bara 150 år han. Men, tänk er, vilka fina programpunkter kunde man inte ha fått kring dem? Mannen som så gott som uppfann genren och hans mångsidiga och uppfinningsrika lärling. Man kunde till exempel ha diskuterat hur Doyle influerades av Poe (både inom science fiction- och detektivberättelsen), hur Doyle förvaltade, förde vidare och förädlade Poes arv, eller hur de båda gjorde en ofantlig insats så inom science fiction-, deckar- som skräckgenren. Men nej. Inget åt det hållet. Synd.

Kan inte påstå att jag är värst överraskad. Det är ditåt det brukar luta. På en Finncon av det nyare slaget är det alltid viktigare att anordna paneler och enormt lärda diskussioner kring TV-serier, plastleksaker, maskeraddräkter, serietidningar, Harry Potter (särskilt Harry Potter) och annan barnkultur än att behandla litteratur. I synnerhet lite äldre litteratur. Och klassiker är rentav bannlysta. Men det är väl naturligt. Vem läser? Bara onödiga gamla stofiler. De dör snart ut ändå. Det är barnen och deras leksaksintressen som gäller. Ju mera småbarn de har som besökare desto bättre gillar samarbetsparterna. Vilket då i sin tur möjliggör det att de kan ha femtielva samtidiga programlinjer om McDonalds Starwarsplastgubbar och lesbiska vampyrer i mindre kända japanska b-porrfilmer. Men tyvärr inte så mycket om science fiction-litteratur. Särskilt såndänt gammalt mögligt stoff. För vem läser? Seriously! Like nobody dude!

Vilket iochförsig är hur okej som helst. Det är bara att man redan ganska länge vantrivits så sjutton de gånger man nu råkat bevista en Finncon. Känt sig mera än lindrigt malplacerad. Vilket man då i allra högsta grad är. (Inget under att de aldrig vill ha en i sina paneler.)

Men man kan alltid stanna hemma, slå upp en bra gammal bok och hälla sig ett glas Lagavulin. I väntan på att man dör ut.